Statlig utredning: rasistiska symboler bör inte kriminaliseras

 In Nyheter

Utredningen om rasistiska symboler (SOU 2019:27) redovisar rättspraxis om straffansvar vid exponering av rasistiska symboler. Utredningen konstaterar att det för närvarande saknas behov av ny lagstiftning som generellt skulle kriminalisera användandet av sådana symboler. De nuvarande reglerna om hets mot folkgrupp anses tillräckliga och ändamålsenliga.

Utredningen konstaterar att bedömningen av rasistiska symboler vid tillämpningen av främst brottet hets mot folkgrupp inte varit okomplicerad i svensk rätt. Hetsbrottet omfattar även uttryck som inte är muntliga eller skriftliga. Flaggor är ett exempel. Enligt Högsta domstolen kan symboler utgöra hets mot folkgrupp om de entydigt anses förmedla ett straffbart budskap. Bedömningen måste också beakta grundlagsskyddade rättigheter, såsom yttrande-, informations-, mötes- och demonstrationsfriheten.

I betänkandet sammanfattas rättsläget så att straffbarheten av en återgivning beror på sammanhanget. En ren återgivning av en viss symbol är ofta inte brottslig i sig. Exempelvis är det inte otillåtet att återge en rasistisk symbol som ett led i traditionell nyhetsförmedling.

I betänkandets praxisgenomgång redovisas bland annat ett stort antal symboler som är associerade med nazism och vit makt-rörelser. Hakkorset har regelmässigt ansetts ge uttryck för hets mot folkgrupp, om inte sammanhanget tyder på något annat. För andra symboler, som varghaken, kelterkorset, sigrunor, solkorset och odalrunan, har det i stället ofta varit en förutsättning för straffbarhet att symbolerna använts i förening med text eller andra symboler som förstärkt deras budskap.

Tyrrunan, som är förknippad med den s k Nordiska Motståndsrörelsen, har endast prövats i ett domstolsavgörande. Den tilltalade frikändes från ansvar, men det antas ha berott på att det i målet inte hade förebringats utredning om symbolens närmare innebörd. Det finns pågående domstolsprövningar som avser frågan om tyrrunan ska anses ge uttryck för hot eller missaktning mot folkgrupp.

Utredningen finner sammanfattningsvis att det saknas skäl att införa ett särskilt straffbelagt förbud mot rasistiska symboler. Inte heller finns det skäl att förtydliga eller komplettera lagstiftningen om hets mot folkgrupp.

(Rasistiska symboler, Praxisgenomgång och analys – SOU 2019:27)