Regeringens förslag om hemlig dataavläsning överlämnad till Lagrådet

 In Nyheter

I slutet av oktober överlämnade regeringen lagförslaget om hemlig dataavläsning till Lagrådet. I lagrådsremissen föreslår regeringen att hemlig dataavläsning ska bli ett nytt tvångsmedel, som ger brottsbekämpande myndigheter rätt att bereda sig tillgång till och ta del av krypterad kommunikation mellan enskilda.

Frågan om att tillåta hemlig dataavläsning vid brottsbekämpning aktualiserades redan 2005 i en statlig utredning (SOU 2005:38, Tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar m.m.). Efter svalt mottagande från remissinstanserna ledde förslaget inte till lagstiftning.

Som grund för det nya förslaget anförs brottsutvecklingen under senare tid – särskilt ökningen av cyberbrottslighet, organiserad brottslighet och riskerna för terrorbrott. Men förslaget motiveras även av förändring och utveckling i kommunikationstekniken. I lagrådsremissen konstateras att närmare 90 procent av all avlyssnad trafik idag är krypterad och därmed svåråtkomlig för de brottsbekämpande myndigheterna.

Det remitterade förslaget innebär att bland annat Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska kunna ansöka om tillstånd för att avläsa krypterad datatrafik mellan enskilda. Informationen kan avse innehållet i samtal, e-postmeddelanden och chattar, lokaliseringsuppgifter samt foton, filmer och dokument som finns lagrade på en viss enhet. Ett tillstånd kan också ge myndigheterna rätt att aktivera mikrofoner och kameror i tekniska enheter för att ta del av information om den enskilde. Hemlig dataavläsning ska kunna ske både under förundersökning och vid brottsförebyggande verksamhet där det ännu inte finns en brottsmisstänkt person.

I praktiken skulle avläsning ske genom att en myndighet antingen bereder sig tillgång till en användares inloggningsuppgifter till en viss kommunikationstjänst (såsom WhatsApp, Facebook Messenger eller Skype) eller genom att myndigheten placerar särskilda spionprogram i användarens enhet. Lagen föreslås kompletteras med bestämmelser om särskilt tillträdestillstånd, vilket berättigar myndigheten att bereda sig tillträde till en lokal eller annan plats där användaren förvarar sin kommunikationsutrustning.

Enligt lagrådsremissen ska lagen innefatta ett förbud mot hemlig dataavläsning på vissa platser och i förhållande till vissa verksamheter. Hemlig dataavläsning ska inte komma ifråga på massmedieredaktioner, advokatbyråer och vissa andra verksamheter som omfattas av särskild tystnadsplikt. Förbudet gäller emellertid bara för avläsning av ett kommunikationsmedium som är ”särskilt avsett” att användas inom ramen för sådan verksamhet. Det betyder, enligt lagrådsremissen, att t ex privata mobiltelefoner och datorer som tillhör anställda i sådana verksamheter kan bli föremål för hemlig dataavläsning.

Ett antal remissinstanser, däribland Svenska Journalistförbundet, Sveriges Advokatsamfund, Internetstiftelsen och Google Sverige, har motsatt sig förslaget såsom det presenterades i den statliga utredning som föregick lagrådsremissen (SOU 2017:89, Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet). Kritik har framförts bland annat mot att intrånget i den personliga integriteten skulle bli alltför långtgående samt att den föreslagna lagstiftningen kan påverka det grundlagsreglerade källskyddet.

Det remitterade lagförslaget avser en ”tillfällig” lagstiftning vars giltighet är begränsad till fem år; från mars 2020 till februari 2025. En eventuellt permanent lagstiftning kommer, enligt regeringen, att föregås av en senare utvärdering.

Den 5 november föredrogs förslaget för lagrådet, och ett yttrande kan väntas inom kort.

Lagrådet är den myndighet som har att yttra sig över viktiga lagförslag, bland annat förslag inom det grundlagsskyddade området. Lagrådets bedömningar är inte bindande för regeringen eller riksdagen.

(Lagrådsremiss från justitiedepartementet den 24 oktober 2019, Hemlig dataavläsning.)