Nytt EU-direktiv om ökat skydd för visselblåsare

 In Nyheter

Den 7 oktober antogs Europaparlamentets och Rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det s k visselblåsardirektivet. Mot bakgrund av det nya direktivet har regeringen tillsatt en utredning för översyn och framtagande av förslag på lagändringar inom området för visselblåsarskydd.  

Visselblåsardirektivet har tillkommit i kontexten av flera uppmärksammade händelser såsom Panama Papers och Cambridge Analytica. Uppmärksamheten kring dessa händelser eller missförhållanden karaktäriseras av att de har kunnat avslöjas genom uppgiftslämnande av personer med insyn i verksamheterna genom sitt arbete samt att röjande skett trots förekommande repressalierisker.

Inom EU har konstaterats att medlemsstaternas nuvarande regleringar av skyddet för visselblåsare varierar till sitt innehåll. Visselblåsardirektivet syftar därför till att fastställa vissa minimikrav som ska tillämpas i alla medlemsstater.

Visselblåsardirektivets tillämpningsområde är begränsat till rapportering inom vissa områden av EU-rätten, såsom offentlig upphandling, penningtvätt, dataskydd, miljöskydd och konsumentskydd. Direktivet öppnar dock möjlighet för en enskild medlemsstat att införa en generell reglering, i stället för en ”sektorspecifik” lagstiftning, på området för skydd för visselblåsare för att utöka tillämpningsområdet.

Visselblåsardirektivet ställer krav bland annat på att aktörer med fler än 50 anställda och kommuner med minst 10 000 invånare inrättar särskilda interna kanaler för rapportering av missförhållanden samt att myndigheter inrättar funktioner för rapportering via externa kanaler. Vidare föreskriver direktivet att utlämnanden, d v s att uppgifter görs tillgängliga för allmänheten, som huvudregel får ske först efter att intern och/eller extern rapportering har skett. Direktivet innehåller även vissa informations- och utbildningsskyldigheter för dem som ska upprätta rapporteringskanaler. Enligt direktivet ska såväl den enskilde visselblåsaren som utpekad fysisk eller juridisk person erbjudas vissa stödåtgärder.

Kretsen av personer som skyddas genom direktivet är bred, såsom arbetstagare, aktieägare och volontärer. Skyddet gäller dessutom oavsett om visselblåsaren har koppling till privat eller offentlig sektor. Medlemsstaterna ska införa nationella bestämmelser till uppfyllelse av visselblåsardirektivet inom två år räknat från offentliggörandet av direktivet i Europeiska unionens officiella tidning.

För svenska förhållanden bör nämnas att det i dagsläget finns ett antal regleringar som avser att skydda främst arbetstagare som larmar om missförhållanden hos arbetsgivaren. Anställda inom offentlig verksamhet – samt vissa privata verksamheter som finansieras genom offentliga medel – skyddas av den grundlagsstadgade meddelarfriheten när uppgifter lämnas till massmedier. För anställda inom privat sektor gäller dessutom lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (den s k visselblåsarlagen).

Enligt regeringens bedömning innehåller visselblåsardirektivet vissa bestämmelser som saknar motsvarighet i svensk rätt. Regeringen har därför beslutat att tillsätta en särskild utredning i syfte att bedöma hur direktivet förhåller sig till svensk rätt samt föreslå nödvändiga lagändringar. Utredningsuppdraget omfattar dock inte ändringsförslag i grundlag eller annan lag som rör meddelarfriheten. Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 29 maj 2020.

(Europaparlamentets och Rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten samt Arbetsmarknadsdepartementets kommittédirektiv ”Genomförande av visselblåsardirektivet”, Dir. 2019:24)