Lagrådsremiss om ändrade mediegrundlagar

 In Nyheter

Mot bakgrund av förslagen i Mediegrundlagskommitténs betänkande, SOU 2016:58, lämnade regeringen den 22 juni en lagrådsremiss med förslag på ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Flera av ändringsförslagen tar sikte på grundlagsskyddad verksamhet på internet och annan digital distribution. I remissen föreslås en viss begränsning av utgivares ansvar för publiceringar på webbplatser. Enligt förslaget ska ansvaret omfatta ett år räknat från publiceringsdatum. Den föreslagna regeln gäller med ett viktigt undantag. Ansvar ska kunna hävdas mot en utgivare om Justitiekanslern eller en målsägande framställer krav p g a innehållet i publiceringen efter fristens utgång samt utgivaren inte släcker ned den ifrågasatta uppgiften inom två veckor från mottagandet av kravet. Skadeståndsansvaret för den som bedriver verksamheten, d v s i regel ett medieföretag påverkas inte av förslagen i remissen.

Lagrådsremissen innehåller även förslag på nya delegationsbestämmelser i TF och YGL. Bestämmelserna ska öppna möjlighet att genom lag – inräknat EU-förordningar – förhindra publiceringar av särskilt integritetskänsliga personuppgifter. Avsikten är att från området för grundlagsskydd undanta uppgiftssamlingar som innehåller dels känsliga personuppgifter, d v s uppgifter om t ex etniskt ursprung, politisk religiös eller filosofisk övertygelse, hälsa samt genetiska och biometriska uppgifter, dels uppgifter om begångna lagöverträdelser och fällande domar i brottmål. För att sådana uppgiftssamlingar ska falla utanför grundlagsskyddet krävs dessutom att de hålls tillgängliga på ett sätt som medför särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet. Det senare sägs, enligt remissen, vara uteslutet vid publiceringar inom ramen för seriös, granskande journalistik.

Härtill föreslås en delegationsbestämmelse i TF och YGL som ska möjliggöra att i lag föreskriva skyldighet att förse förpackningar och digitala alster med varningstexter, innehållsdeklarationer och liknande produktinformation.

I lagrådsremissen föreslås vidare att det ska vara möjligt att, enligt vad som närmare anges i lag, lämna internationellt rättsligt bistånd även på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Regeringen anser att finns anledning att överge den hittillsvarande restriktiva hållningen till svenskt biträde i utländska utredningar med hänsyn till intresset att vara i fas med utvecklingen inom EU samt oklarheten hur den nuvarande hållningen förhåller sig till EU-rätten.

Enligt förslaget ska dock bistånd vägras om det står i strid med svenska allmänna rättsprinciper på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. I detta avseende framhåller regeringen både att det saknas tydliga uttalanden om vad som utgör sådana allmänna rättsprinciper, som att prövning bör ske om en begäran är förenlig med intresset att värna en fri debatt och allmän upplysning i Sverige. Vidare framhålls att bistånd inte ska lämnas när begäran är i konflikt med meddelarfriheten eller censurförbudet samt när den utländska brottsutredningen avser ett yttrande som inte är straffbelagt enligt TF:s och YGL:s brottskatalog.

I fråga om programföretags skyldighet att göra program tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, genom t ex textning och uppläsning av text, föreslår regeringen med hänvisning till förändringar i tittarbeteenden, att YGL ändras i syfte att även s k beställ-tv ska kunna omfattas av tillgänglighetskrav. Beställ-tv avser väsentligen olika playtjänster på internet där tittaren bestämmer när ett program eller ett klipp ska spelas upp.

I remissen föreslås också flera språkliga och redaktionella ändringar i TF och YGL i syfte att underlätta förståelsen och tillämpningen av grundlagarna.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

(Regeringens lagrådsremiss Ändrade mediegrundlagar den 22 juni 2017)