Lagrådsremiss om ändrade mediegrundlagar

 In Nyheter

Riksdagen: Mot bakgrund av förslagen i Mediegrundlagskommitténs betänkande, SOU 2016:58, lämnade regeringen den 22 juni en lagrådsremiss med förslag på ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Flera av ändringsförslagen berör grundlagsskyddad verksamhet på internet, däribland internetpubliceringar. I remissen föreslås en ansvarsbegränsning som innebär att utgivaren ansvarar för webbpubliceringar under ett år från publiceringsdatum. Ansvar av utgivaren ska dock kunna utkrävas även efter ett-års fristen om Justitiekanslern eller målsäganden framställer krav, p g a innehållet i publiceringen, men utgivaren inte tar bort den ifrågasatta publiceringen inom två veckor från mottagandet av kravet. Utgivaren anses då ha tagit ett nytt publiceringsbeslut och ansvarar således för innehållet. Skadeståndsansvaret för den som bedriver verksamheten, i regel ett medieföretag, påverkas inte av förslagen i remissen.

Lagrådsremissen innehåller även förslag på nya s k delegationsbestämmelser i TF och YGL. Bestämmelserna möjliggör bland annat att genom lag undanta vissa personuppgiftssamlingar som annars omfattas av grundlagsskyddet. Skälet till de nya bestämmelserna är tveksamhet om integritetskänsliga uppgiftssamlingar bör åtnjuta grundlagsskydd. Det öppnas följaktligen möjlighet till, att från området för grundlagsskydd undanta uppgiftssamlingar som innehåller dels känsliga personuppgifter av särskilt integritetskänslig karaktär, d v s uppgifter om bland annat etniskt ursprung och hälsa, dels uppgifter om begångna lagöverträdelser och fällande domar i brottmål. För att sådana uppgiftssamlingar ska falla utanför grundlagsskyddet krävs att de hålls tillgängliga på ett sätt som medför särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet. Det senare sägs, enligt remissen, vara uteslutet vid publiceringar inom ramen för seriös, granskande journalistik.

Härtill föreslås en delegationsbestämmelse i TF och YGL som gör det möjligt att i lag reglera skyldigheten att förse förpackningar och digitala produkter med varningstexter, innehållsdeklarationer och liknande information.

I lagrådsremissen föreslås vidare att det ska vara möjligt, enligt vad som närmare anges i lag, att lämna internationellt rättsligt bistånd även på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Sådant bistånd får dock inte lämnas om det står i strid med svenska allmänna rättsprinciper på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Bistånd ska vägras när begäran är i konflikt med meddelarfriheten eller censurförbudet samt när den utländska brottsutredningen avser ett yttrande som inte är straffbelagt enligt TF:s och YGL:s brottskatalog.

I fråga om programföretags skyldighet att göra program tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, genom t ex textning och uppläsning av text, föreslår regeringen att YGL ändras i syfte att även beställ-tv ska kunna omfattas av tillgänglighetskrav. Beställ-tv avser väsentligen olika play-tjänster på internet där tittaren bestämmer när ett program eller ett klipp ska spelas upp.

I remissen föreslås också flera språkliga och redaktionella ändringar i TF och YGL i syfte att underlätta förståelsen och tillämpningen av grundlagarna.

Remissen behandlas just nu i lagrådet och propositionen förväntas läggas fram senast den 30 november 2017. Grundlagsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Regeringens lagrådsremiss Ändrade mediegrundlagar den 22 juni 2017