Lagen om skiljeförfarande moderniseras

 In Nyheter

Regeringen föreslår en modernisering av lagen om skiljeförfarande för att säkerställa att den även framöver är en effektiv och rättssäker form av tvistlösning. Moderniseringen syftar bland annat till att göra skiljeförfarande mer lättillgängligt för utländska aktörer och på så vis attrahera fler internationella skiljeförfaranden till Sverige.

Skiljeförfarande en väletablerad form av tvistlösning i det svenska näringslivet. Sverige har också en stark ställning som skiljedomsland i ett internationellt perspektiv. Många utländska parter väljer att avgöra sina tvister genom skiljeförfarande i Sverige.

Den nuvarande lagen om skiljeförfarande antogs 1999 och har på det hela taget stått sig väl. Genom åren har dock konstaterats att det på vissa områden finns behov av justeringar i regelverket för att ytterligare stärka effektiviteten. På den internationella scenen har också konkurrensen hårdnat och många länder i både Europa och Asien avancerar. Samhällsekonomiskt är det positivt om Sverige kan attrahera fler internationella skiljeförfaranden. De förslag som har lagts fram syftar därför också till att förbättra förutsättningarna för Sverige att hävda sig på den internationella marknaden.

En av de ändringar som föreslås är att skiljenämndens beslut om sin egen behörighet ska kunna överklagas till hovrätt. Enligt nuvarande reglering kan ett sådant beslut endast angripas genom klander av skiljedomen när den har meddelats. Om behörighetsinvändningen är befogad kan detta leda till både onödiga kostnader och tidsutdräkt. Samtidigt inskränks möjligheterna att föra separat så kallad behörighetstalan i domstol, för att undvika parallella processer i behörighetsfrågan och minska utrymmet för fördröjningstaktik.

Förslag läggs även som syftar till att förbättra förutsättningarna för flerpartsförfaranden. Bland annat föreslås regler om utseende av skiljemän då det finns flera parter på svarandesidan och de inte kan enas om sitt val. I den situationen ska tingsrätten, efter begäran från en av svarandeparterna, utse hela skiljenämnden. Därigenom tillgodoses likabehandlingsprincipen, eftersom alla parter ges samma möjlighet att påverka skiljenämndens sammansättning. Även regler om möjlighet till sammanläggning av flera skiljeförfaranden i vissa situationer föreslås.

För att erbjuda ett så snabbt och effektivt förfarande som möjligt, utan att för den skull äventyra rättssäkerheten, förkortas klanderfristen från tre till två månader. Vidare införs krav på prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska ta upp överklaganden av hovrätternas avgöranden i klandermål. Även möjligheten att använda engelska i klanderprocesser utökas. Med tanke på det stora internationella inslaget föreslås att vittnen och andra förhörspersoner ska få höras på engelska, utan tolkning till svenska, om det bedöms lämpligt. Detta förväntas innebära fördelar för parterna både tids- och kostnadsmässigt och bidra till att öka Sveriges konkurrenskraft som skiljedomsland.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2019.

 

(Prop. 2017/18:257, En modernisering av lagen om skiljeförfarande)