Högsta domstolen: Brott mot upphovsrättslagen att hålla piratkopierade varor i lager

 In Nyheter

Efter att ha inhämtat ett förhandsavgörande från EU-domstolen har Högsta domstolen nyligen fastslagit att en butiksägare gjort sig skyldig till brott mot upphovsrättslagen genom lagerhållande av piratkopierade varor eftersom likadana varor även saluhållits i butik och det var antagligt att även de lagerhållna varorna var avsedda att spridas till allmänheten.

En butiksägare sålde varor i sin butik i centrala Stockholm med motiv som utgjorde intrång i ett antal personers varumärkes- och upphovsrätt. Intrångsgörande varor påträffades dels i butiken, dels i lagerlokaler i direkt anslutning till butiken samt i en lokal strax utanför Stockholm. Åtalet mot butiksägaren omfattade bland annat brott mot upphovsrättslagen och avsåg både varorna i butiken och i lagerlokalerna.

Underrätterna bedömde åtalet på delvis olika sätt, men Patent- och marknadsdomstolen fällde butiksägaren till ansvar för brott mot upphovsrättslagen för saluhållandet i butiken. Domstolen ogillade dock åtalet i del som avsåg varorna i lagerlokalerna eftersom det inte ansågs framgå att butiksägaren hade bjudit ut dem till försäljning eller annars spritt dem till allmänheten. Patent- och marknadsdomstolen ansåg inte heller att befattningen med varorna vid lagerhållningen utgjorde försök eller förberedelse till brott.

Målet i Högsta domstolen kom att gälla om butiksägarens befattning med varorna i lagerlokalerna utgjorde intrång i upphovsrättshavarnas ensamrätt till spridning och om han kunde dömas till brott mot upphovsrättslagen avseende även dessa varor. Upphovsrättslagen innehåller ingen bestämmelse som uttryckligen tar sikte på lagerhållning.

Högsta domstolen vände sig till EU-domstolen för ett s k förhandsavgörande. I avgörandet konstaterade EU-domstolen att EU-rätten (här infosoc-direktivet 2001/29/EG) ska tolkas så att lagerhållning av varor med motiv som skyddas av upphovsrätt kan utgöra intrång i upphovsrättshavarens ensamrätt till spridning förutsatt att likadana varor bjuds ut till försäljning och lagervarorna faktiskt är avsedda för försäljning i den aktuella medlemsstaten. Dessutom framhöll EU-domstolen att avståndet mellan lagringsplatsen och försäljningsstället inte är ensamt avgörande för bedömningen huruvida de varor som hålls i lager är avsedda för försäljning, men att det tillsammans med andra faktorer, såsom att butiken regelbundet fylls på med varor från lagret, kan indikera att varorna i lagret är avsedda för försäljning.

Högsta domstolen tolkar upphovsrättslagen i ljuset av EU-domstolens förhandsavgörande. Enligt Högsta domstolen var varorna i lagerlokalen avsedda att spridas till allmänheten genom försäljning i butiken och de utgjorde därmed intrång i upphovsrättshavarnas ensamrätt till spridning. Butiksägaren döms därmed även för brott mot upphovsrättslagen avseende varorna i lagerlokalerna till villkorlig dom i förening med dagsböter.

(Högsta domstolens dom den 28 maj 2019, mål nr B 5089-16 samt EU domstolens dom av den 19 december 2018, mål nr C-572/17)