Fotografering med drönare, praxis och nytt lagförslag

 In Nyheter

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD): Är kameror som monterats dels i en bil respektive på ett cykelstyre, dels på en drönare att betrakta som tillståndspliktiga enligt kameraövervakningslagen? De frågorna besvarade HFD i två domar som meddelades den 21 oktober. Avgöranden som i sin tur föranlett ett nytt lagförslag.

Enligt kameraövervakningslagen (2013:460) avses med begreppet övervakningskamera en kamera som är uppsatt så att den kan användas för personövervakning. Härtill krävs att kameran inte manövreras på den plats där den är uppsatt. Övervakningskameror som kan riktas mot platser dit allmänheten har tillträde kräver tillstånd från länsstyrelsen.

Det ena målet som HFD hade att pröva gällde frågan om vissa tekniker för att fästa kameror på insidan av vindrutor på bilar respektive på cykelstyren omfattas av lagens tillståndskrav. Syftet med kamerorna var att under färd ta bilder för bland annat publicering i sociala medier. HFD konstaterade att kamerorna inte var monterade helt tillfälligt, varför de ansågs ”uppsatta” i lagens mening. Styrning av kamerorna ansågs dock kunna ske på platsen eftersom de befann sig i förarens respektive cyklistens omedelbara närhet. Kameraövervak­ningslagen var följaktligen inte tillämplig på dessa tekniker för fotografering.

Det andra målet rörde en kamera som kunde fästas på drönare för fotografering av byggnader och annat från luften. Fotograferingen skedde på uppdrag av fastighetsägare. Även i detta fall ansåg HFD att kameran var uppsatt i lagens mening. Hanteringen av kameran på drönaren skedde från marken. Mot bakgrund av avståndet till kameran när drönaren var i luften ansåg HFD, till skillnad från bil- respektive cykelkamerorna, att drönarkameran inte manövrerades ”på platsen”.

Vidare fann domstolen att kameran på drönaren kunde användas för personövervakning, även om detta inte hade varit syftet vid de enskilda fotouppdragen. Eftersom kameran dessutom kan riktas mot platser dit allmänheten har tillträde ansågs fototekniken omfattas av lagens tillståndsplikt. HFD tog inte ställning i tillståndsfrågan, den frågan kommer bli föremål för fortsatt prövning i underinstans.

I sammanhanget bör nämnas att HFD:s avgöranden inte aktualiserade något ställningstagande i frågan om tillståndsplikt föreligger vid informationsinhämtning med hjälp av exempelvis drönarteknik för publicering i grundlagsskyddade medier, såsom tv-program.

Med anledning av HFD:s avgörande rörande fotografering med drönare presenterade regeringen den 19 december en promemoria med förslag om ändring i kameraövervakningslagen. Enligt förslaget ska lagen inte tillämpas vid övervakning med hjälp av drönare, om övervakningen bedrivs av någon annan än myndighet. Regeringen föreslår att lagändringen ska träda i kraft den 1 augusti 2017.

Har du frågor om domen eller om kameraövervakningslagen i övrigt är du välkommen att höra av dig till Esa Kymäläinen.

(Högsta förvaltningsdomstolens domar den 21 oktober 2016 i mål nr 78-16 och 4110-15 samt Justitiedepartementets promemoria Kameraövervakningslagen och möjligheterna att använda drönare för berättigade ändamål den 19 december 2016.)