Försvagningar i grundlagsskyddet

 In Nyheter

Mediegrundlagskommittén presenterar i dag sitt betänkande Ändrade mediegrundlagar, SOU 2016:58. Betänkandet innehåller en rad förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen (”TF”) och yttrandefrihetsgrundlagen (”YGL”).

Preskriptions- och ansvarsregler för nätpubliceringar
Kommittén föreslår att det införs en ansvarsbegränsning för utgivare avseende publiceringar på webbplatser. Begränsningen innebär att utgivaren inte ansvarar för material i en databas som är äldre än ett år. Från denna ordning öppnas det dock för undantag om en målsägande – eller Justitiekanslern – underrättar utgivaren om att visst äldre material påstås utgöra yttrandefrihetsbrott. Efter en sådan underrättelse har utgivaren två veckor på sig att fatta beslut om yttrandet ska tas bort eller inte. Om yttrandet inte tas bort ur databasen inom fristen, anses det ha publicerats på nytt under utgivarens ansvar. De föreslagna begränsningarna av utgivarens ansvar påverkar inte medieföretagens skadeståndsansvar för yttranden i databaser, i vilket hänseende de nuvarande reglerna om ett i tiden obegränsat ansvar ska fortsätta att gälla. Kommittén diskuterar inte den föreslagna regelns förenlighet med Europeiska domstolens praxis för medieföretagens del.

Personlig integritet och utmönstrat grundlagsskydd för vissa nätpubliceringar
Enligt kommittén finns anledning till oro i fråga om skyddet för den personliga integriteten när det gäller utvecklingen av vissa typer av databaser med utgivningsbevis. Kommittén föreslår införandet av undantagsbestämmelser i TF och YGL som ska inskränka grundlagsskyddet för vissa typer av söktjänster. I stället ska sådana tjänster bli föremål för reglering genom vanlig lag. Undantaget tar sikte på söktjänster som innebär att registerliknande uppgiftssamlingar av vissa personuppgifter, såsom uppgifter om brottmålsdomar, hålls tillgängliga för allmänheten. Undantaget är inte tänkt att omfatta sammanställningar av sådana personuppgifter som förekommer i det som kommittén kallar traditionell medieverksamhet, t ex i anslutning till olika typer av granskande artiklar.

Internationellt rättsligt bistånd
Kommittén föreslår att skyddet i TF och YGL reduceras så att fler ingripanden kan ske när utländsk myndighet begär rättsligt bistånd på det grundlagsskyddade området. Med rättsligt bistånd avses att svensk myndighet lämnar praktisk hjälp till utländska brottsutredningar rörande publiceringar i svenska medier eller i andra fall rörande journalistiskt arbete med kopplingar till svenska förhållanden. Rättsligt bistånd ska kunna vägras om det i det enskilda fallet bedöms stå i strid med svenska allmänna rättsprinciper på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Kommittén betonar att en begäran om rättsligt bistånd inte ska kunna användas för att kringgå de svenska reglerna exempelvis i fråga om ensamansvar och meddelarfrihet. Kommittén menar att en ansökan om rättsligt bistånd ska kunna avslås om den begärda åtgärden framstår som oförenlig med intresset av att värna en fri debatt och allmän upplysning i Sverige.

Sociala medier och användarkommentarer
Beträffande användarkommentarer föreslås ett förtydligande i lag att grundlagsskydd gäller för de delar av databasen där det framstår som klart att informationen härrör från den som driver verksamheten. Kommittén anser dock att det saknas skäl att i lagtext ange hur ett avskiljande av det redaktionella materialet ska ske i förhållande till kommentarer och motsvarande för att grundlagsskyddet inte ska äventyras.

Frågan om massmedieföretagens publiceringar via sociala medier ska omfattas av grundlagsskydd bör enligt kommittén inte regleras särskilt i YGL, utan ska även fortsättningsvis avgöras av rättstillämpningen. Bedömningen bör ske med utgångspunkt i de rättsliga krav som allmänt sett gäller för att databasverksamhet ska omfattas av YGL.

Mediegrundlagskommittén ställer sig avvisande till att utvidga området för det automatiska grundlagsskyddet för databasverksamhet. Detta betyder att grundlagsskydd för internetpubliceringar utan koppling till traditionella medier, såsom utgivning av tryckta tidningar, även fortsättningsvis kommer vara beroende av att utgivningsbevis söks och beviljas för verksamheten i fråga.

Betänkandet innehåller även förslag om språkliga ändringar och vissa redaktionella bearbetningar i TF och YGL.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta Ulf Isaksson eller Esa Kymäläinen.