Förslag om skärpta sanktioner vid brott inom företag

 In Nyheter

Den 5 september lämnade regeringen ett nytt lagförslag om strängare straffsanktioner för företag. Förslaget omfattar bland annat bredare ansvarsförutsättningar och kraftigt höjda maxbelopp för företagsbot.

 Utgångspunkten i svensk straffrätt är att bara fysiska personer kan begå brott och följaktligen dömas till straff. För att stävja brottslighet inom näringsverksamhet infördes dock redan på 1980-talet möjligheten att också bötfälla företag genom så kallad ”företagsbot”. Från att ha varit marginellt utnyttjat har företagsboten börjat tillämpas allt flitigare under senare år.

Propositionsförslaget syftar till att göra reglerna om företagsbot mer effektiva och ändamålsenliga. Dels innebär förslaget en kraftig höjning av det maxbelopp som kan åläggas som företagsbot vid allvarlig brottslighet – från nuvarande 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. Företagsbot på de högsta nivåerna är dock bara avsedd att gälla för större företag med stark finansiell ställning för att säkerställa att boten blir lika kännbar för stora och små företag.

Förslaget innebär vidare att företagsbot ska kunna användas i fler situationer än tidigare. Enligt nuvarande regler får företagsbot bara tillämpas vid brott som sker i samband med näringsverksamhet. Avgränsningen innebär att vissa verksamheter kan undgå sanktionsansvar på grund av att de inte bedrivs i vinstdrivande syfte. Således kan en privat vårdgivare bli skyldig att betala företagsbot vid brott, medan ett landsting som bedriver motsvarande verksamhet undgår risken att drabbas av företagsbot vid brott. För att göra regleringen mer ändamålsenlig kommer de föreslagna reglerna därför att omfatta brott som begås såväl i privata som offentliga verksamheter.

Även statliga myndigheter och kommuner omfattas av de föreslagna reglerna. Stat och kommun skulle dock inte omfattas av de förhöjda bötesnivåerna – en begränsning som mött viss kritik i remissgången.

I propositionen föreslås även en utvidgning av svenska domsrättsregler. Utvidgningen tar sikte på en ökad möjlighet att i svensk domstol föra ansvarstalan mot svenska företag om korruptionsbrott som begåtts i bolagens internationella verksamheter.

Reglerna avses träda i kraft vid kommande årsskifte.

(Regeringens proposition ”Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag”, prop. 2018/19:164)