EU-domstolen: Facebook får tvingas radera innehåll som konstaterats vara olagligt

 In Nyheter

EU-domstolen fastställer i dom den 3 oktober att E-handelsdirektivet inte hindrar domstol från att förelägga Facebook att radera identiskt eller motsvarande innehåll som sådan information som redan bedömts olaglig av domstol.

Målet rörde en Facebook-användare som publicerat ärekränkande kommentarer om en österrikisk politiker i anslutning till en nyhetsartikel om politikerns parti. Genom österrikisk domstol hade politikern sedermera fått till stånd ett förbudsföreläggande, som innebar att Facebook inte skulle få offentliggöra eller sprida bilder på politikern om de publicerades i samband med kommentarer som var identiska med eller motsvarade de kommentarer som Facebook-användaren publicerat.

Föreläggandet överklagades till högsta nationella instans. Den österrikiska högsta domstolen vände sig till EU-domstolen och begärde ledning i två frågor: om ett föreläggande om radering av vissa uppgifter (i) måste begränsas till uppgifter identiska med den ursprungliga eller om de kan avse även uppgifter med motsvarande innehåll samt (ii) kan ha verkan globalt eller bara i den berörda medlemsstaten. (Generaladvokat Szpunars förslag till avgörande i målet har uppmärksammats i vår tidigare notis.)

E-handelsdirektivet (2000/31/EG), som kom att aktualiseras i målet, innebär att Facebook har ett begränsat ansvar för det som publiceras på företagets plattformar. Direktivet hindrar dock inte att företaget föreläggs att radera visst innehåll som en nationell domstol funnit olagligt enligt nationell lag, så länge föreläggandet inte innebär en allmän skyldighet att efterforska och beivra innehåll som anses olagligt.

Mot bakgrund av denna reglering konstaterar EU-domstolen att Facebook – i sin egenskap av s k värdtjänstleverantör enligt E-handelsdirektivets terminologi – kan åläggas att radera innehåll som är identiskt med innehåll som tidigare förklarats olagligt i domstol. För en sådan lösning talar särskilt att enskilda ska kunna hindra att ärekränkande eller annars olagligt material sprids vidare av andra människor på plattformen, utan att behöva påkalla nya raderingsförelägganden för varje ny delning av materialet.

Av samma skäl anser EU-domstolen att också innehåll som ”motsvarar” sådant innehåll som tidigare bedömts olagligt av domstol ska kunna omfattas av ett raderingsföreläggande. Det skulle alltså gälla för information som i huvudsak förmedlar samma budskap, men som formulerats på ett något annorlunda sätt. Domstolen påpekar dock att ett sådant raderingsföreläggande inte får innebära att Facebook blir skyldigt att göra självständiga bedömningar av innehållets laglighet. Istället bör raderingsförelägganden bara omfatta sådant ”motsvarande” innehåll som kan upptäckas genom automatiserade sökmetoder.

I det senare hänseendet kan noteras att i generaladvokatens domsförslag betonades att ett raderingsföreläggande avseende ”motsvarande” innehåll endast bör kunna omfatta innehåll som härrör från samma användare som de ursprungliga uppgifterna som redan bedömts olagliga. EU-domstolen fäster dock inget avseende vid om uppgifterna härrör från samma användare eller upphovsman. Domstolen konstaterar endast att ett förbudsföreläggande som omfattar inte bara ”identiskt” utan även ”motsvarande” innehåll måste vara specificerat av den domstol som utfärdar föreläggandet.

I frågan om ett raderingsföreläggandes geografiska omfattning konstaterar EU-domstolen kortfattat att EU-rätten inte hindrar att ett sådant föreläggande får global verkan. Den geografiska räckvidden får i stället bestämmas i enlighet med internationell rätt.

EU-domstolens dom den 3 oktober 2019 i mål C-18/18 Eva Glawischnig-Piesczek mot Facebook Ireland Limited