Ändrade mediegrundlagar

 In Nyheter

Med verkan från den 1 januari har flera ändringar skett i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Regeringen har också initierat ett fortsatt lagstiftningsarbete på TF:s och YGL:s områden. 

Grundlagsändringarna har föregåtts av Mediegrundlagskommitténs betänkande, SOU 2016:58, regeringens proposition 2017/18:49 samt behandling i konstitutionsutskottet, 2018/19:KU2 och KU16.

Bland ändringarna märks att TF och YGL numera medger att det genom vanlig lag införs förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter när uppgifterna hålls tillgängliga på sätt som innebär stora risker för privatpersoners personliga integritet. Förbudet kan omfatta uppgiftssamlingar om exempelvis etniskt ursprung, politiska åsikter, sexuell läggning, hälsa eller genetiska uppgifter. Laghänvisningen tar i praktiken sikte på regler och förbud som följer av EU:s dataskyddsförordning.

Numera medger också mediegrundlagarna att svensk myndighet, enligt närmare föreskrifter i vanlig lag, lämnar bistånd till utländsk myndighet på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Den utländska myndighetens utredning och ingripande grundas i regel på utländsk rätt. Svensk myndighet ska dock förvägra bistånd om ingripandet anses stå i strid med här i landet gällande allmänna rättsprinciper inom tryck- och yttrandefrihet, såsom meddelarfrihet eller censurförbud.

YGL har fått nya bestämmelser om utgivarens ansvar för innehåll i databaser, såsom dagstidningars webbplatser. Som utgångspunkt gäller ansvaret under ett år räknat från tidpunkten för publicering. Om Justitiekanslern eller en enskild, i tid därefter, underrättar utgivaren om att visst material i databasen är brottsligt, är utgivaren förbehållen en frist om 14 dagar med att ta bort det ifrågasatta materialet. Om så inte sker anses utgivaren på nytt ansvarig för innehållet och dess laglighet kan prövas i ett yttrandefrihetsmål.

I TF:s och YGL:s brottskatalog har införts vissa materiella och redaktionella ändringar såvitt avser tryck- och yttrandefrihetsbrotten olaga hot, förolämpning och hets mot folkgrupp. Härutöver har en rad språkliga och strukturella ändringar införts i syfte att göra mediegrundlagarna mer lättillgängliga. Ändringar har också skett för att främja könsneutrala begrepp och uttryck samt för att grundlagarnas rättigheter ska anses förbehållna en bred målgrupp i stället för endast svenska medborgare.

Det bör också nämnas att konstitutionsutskottet vid sin behandling av förslaget till grundlagsändringar uppmanade regeringen – genom ett s k tillkännagivande – att ta initiativ till lagstiftning i syfte att från det grundlagsskyddade området undanta även söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar m m.

Regeringen har också tillsatt en ny parlamentarisk kommitté med uppdrag att överväga och föreslå ytterligare ändringar i mediegrundlagarna. Enligt regeringens direktiv ska kommittén överväga grundlagsändringar avseende bland annat grundlagsskydd för public service-företagens oberoende, möjlighet att utkräva ansvar i svensk domstol för sändningar som sänds via satellit från utlandet, inskränkningar i anskaffarfriheten i syfte att upprätthålla framförallt fotoförbudet i skyddslagen. Enligt direktivet ska kommittén dessutom överväga författares primära ansvar för digitalt distribuerade böcker som har en tryckt förlaga.

 

(Lag (2018:1801) om ändring i tryckfrihetsförordningen, lag (2018:1802) om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen samt kommittédirektiv, dir 2018:51.)